Månfolkets Land

av Caroline Hurtig
 
Fortsättningen på Ödesgudinnans val.
 

Början på Månfolkets land, är så det går rysningar längs ryggraden när man anar vem det svarta lejonet är...  
Det är en ödesmättad berättelse, en förtrollad saga med omöjlig kärlek mellan starka karaktärer. Håret på armarna ställer sig upp och tårarna trillar.
Intrigen, speciellt mellan gudinnor och demoner, är något som jag verkligen ser fram emot att få veta fortsättningen på.

från baksidan: "Vilda och Vilja kämpar med att leva upp till sina roller,
det är inte alltid lätt att ha en mor som är gudinna.
Eller en far som är överbeskyddande.
Men trots alla ögon de har på sig smyger sig andra krafter närmre,
de dras till tvillingarna och vill vara i deras närhet.
Lockelsen är stor och Vilda och Vilja hamnar mitt i en storm av begär, vänskap, hat, avundsjuka och kärlek.
De tvingas växa upp och kämpa för att finna sig själva. Finna sina egna styrkor när de ställs inför oanade utmaningar. Hur stora är deras krafter? Och varför var deras liv så viktiga att ödet riskerade andras liv för att de skulle födas?"

Mellody Looh : födelsemärket

av Gabriella P Kjeilen 

Text hämtad från bokens baksida:

”Märket på Erikas hals har alltid fått henne att känna sig annorlunda. När hon får veta att jorden inte är hennes hem och återvänder till planeten Lavida, en planet befolkad av varelser hon bara trott fanns i sagorna, hoppas hon på att äntligen få passa in.
Men trots att hon har formskiftarnas märke verkar det inte vara det hon är. Krafterna hon bär inom sig är allt för mörka. Dessutom dras hon till en av de förvisade vampyrerna.
Hon kastas in mitt i en uråldrig strid mellan ont och gott där det är svårt att skilja vän från fiende, med ett öde som väger tungt på hennes axlar. De vill att hon väljer sida. Ett val som visar sig vara svårare än hon trott.”

Mitt omdöme:

Sin mörka historia till trots lämnar boken efter sig en varm känsla. Perfekt att sträckläsa under en filt i favoritfåtöljen framför brasan.

Jag trodde alla varianter på vampyrer var uttömda, men icke! Gabriella P. Kjeilen har hittat en egen vinkel även om vampyrerna bara är en bit i det stora pusslet. Helt klart är att det är en bok med extra allt, hög fart, en början med inslag av magisk realism som övergår till en känsla av parallella världar med flera planeter som det teleporteras mellan. Det är den klassiska kampen mellan gott och ont, profetior och svåra val för den enskilda individen.

Fortsättningen utlovas till hösten 2015. Jag väntar med spänning!

Ödesgudinnans val

Ödesgudinnans val av Caroline Hurtig är en pulshöjande bladvändare med vackra beskrivningar där dramatik, intriger och kärlek blandas med ond bråd död.

Berättelsen innehåller svartänglar som är starka krigare och som kan läka skador. Skyddsänglar som vakar över sina människor och som kan göra sig osynliga. Odödliga gudinnor som med livet som insats kan stanna tiden. Nattdemoner som känner människors innersta rädslor. De bor i en egen dimension och flyger till människornas värld.

Redan i andra kapitlet är jag helt såld och älskar karaktärerna och hur skickligt författaren fångar de bollar som hon har kastat upp, små detaljer som får människor, gudinnor, demoner och svartänglar att framträda äkta och levande.

En särskild favorit en liten bit in i boken: ”Ett meningslöst krig hade utbrutit i människornas värld igen och gudinnorna var otröstligt sorgsna och arga över något så förtvivlande som krig som sände så många själar till deras boningar. Skyddsänglar i hundratal åkte ut för hämta dem, med hjärtan fulla av ångest och sorg. De flög över himlavalvet som fallande stjärnor och ingen i hela dimensionen kunde undgå att märka vad som skedde denna natt.”

Det vackra omslaget till Ödesgudinnans val tilltalade mig från första stund och jag väntar spänt på nästa bok i serien och kommer absolut att läsa den!

Porten

En kort recension av boken Porten av Astrid Ahlberg.

Första delen av Porten är trevlig. Händelserna löser av varandra och man lotsas framåt som av en stadig flod. Någonstans med en tredjedel kvar händer det, det virvlar till och jag är fast i forsande vatten och läser varje ledig stund jag får tag på.
Mot slutet får jag lite Hungerspelen vibbar, ett högteknologiskt samhälle som håller andra delar isolerade och på betydligt lägre levnadsstandard. Jag ser verkligen fram emot att läsa fortsättningen!
Hade boken vunnit på att vara kortare? Kanske. Dock får man lära känna huvudpersonerna och veta vad de tycker och tänker. När jag läst klart Porten känns det som om jag har fått nya vänner som jag längtar efter att få träffa igen.
Enda synpunkten just nu är att när boken ändå är så lång, så känns slutet lite abrupt. Jag hade önskat en halv sida till. För att inte spoila slutet så tänker jag inte avslöja det här. ;-)

 Läs mer om Astrid Ahlberg.